Nu är beslutet taget...

Jag önskar jag kunde stanna tiden, spola tillbaka och göra saker ogjorda men det går inte. Jag är maktlös och kan bara stå bredvid och titta på, och jag känner så maktlös. Jag skulle ge dig allt, min älskade, för du ger mig allt, och det är så orättvist. Det skulle inte vara din tur än, du är fortfarande ung, vi är fortfarande unga och jag är inte redo för detta. Jag är inte redo för att möta världen när du inte finns där, min trygghet, det som alltid finns där, med dina mjuka puffar och kloka ögon.

En sak är då säker, och det är att det inte finns någon gud. För ingen, ingen kan vara så ond att dom ser någon mening i detta.